Mat och vänliga thailändare

En sak som vi kämpat hårt med är att få i barnen tillräckligt mycket vätska och mat så att dagarna ska bli till så stor njutning som möjligt.

Räddningen har många gånger varit härliga fruktshaker som vi sörplat i oss som mellis och till luncher. Elias favvo är ananas och Tildes är vattenmelon. Numera tilltalas de på de thailändska namnen på dessa fruker. Mr Sapparot och fröken Tängmåå.

Lime- och mangoshakesmellis i Old Town

En annan räddning har varit all den svenska maten som vi snabbt lärde oss vart man kunde få tag på. Nudlar och ris i all ära med Pyttipannan på Nobel House slog ut allt annat med hästlängder. 

Enda nackdelen med Nobel House var väntetiden. Elias gjorde en klarsynt slutsats beträffande väntetiden. (Killarna i familjen tycker nämligen att tjejerna är ganska så sega och tar lång tid på sig.)

Elias till mamma efter att ha väntat på sin mat i 1 timme:

Mamma, nu vet jag varför det tar så lång tid med maten...de har nog tjejer som kockar...

Elias har äntligen fått sin pyttipanna. Tur att man kunde bada i väntan på maten...

En sista livlina som man alltid kan dra i för att peta i barnen mat och för att få de att komma ur de värsta svackorna är såklart GLASS. Med den resturangvana som Elias har fått under veckorna i Thailand börjar det dock bli lite väl mycket av den varan.

På bilden nedan har Elias på egen hand (på engelska) beställt in glass till lunch.

En nöjd Elias på Rawi Warin efter att ha beställt in "one Chocolate ice cream please" till lunch 

Tilde har inte ändrat sig ett dugg beträffande matglädjen under tiden i Thailand. Däremot har bordsskicket försämrat sig ytterligare. Nedan är en inte allt för ovanlig syn med mat i hela ansiktet i slutet av en måltid.

Köttfärssås ska ätas med hela kroppen om Tilde själv får välja

En annan vanlig syn i slutet av måltiderna är att någon av alla vänliga servitörer/servitriser bär iväg och leker och gosar med Tilde när hon har ätit klart.

Tilde ihop med servitris efter lunch på Klong Kong

Elias har börjat flörta med allt och alla för att få tillbaka all uppmärksamhet nu när Tilde har blivit större har börjat konkurrera med honom på allvar. Hans starkaste kort är servitriser som gärna flörtar tillbaka och mer än en gång har det slutat med att de ber om att få ta ett kort på honom tillsammans med sig själva.

Elias med servitriser på delin bredvid Rawi Warin

Elias och favvoservitriserna på Sunwingresorten som lärt honom räkna till 10 på thai

Thailändare är otroligt barnvänliga men även fantastiskt varma och vänliga mot oss äldre.

Ett skönt exempel på vänligheten var när vi besökte marknaden på Koh Lanta. Vi var där första veckan för att shoppa på oss lite "slit och släng"-kläder. På ett av ställena så köpte vi 1 T-shirt till Elias. När vi gick förbi samma ställe ca 2 veckor senare så ropade hon in oss till affären och gav oss en påse med kläder som vi köpt på ett annat ställe och som vi tydligen hade glömt hos henne... Helt otroligt att hon ens kom ihåg oss och än mer otroligt att hon lät oss få tillbaka kläderna när hon likväl hade kunnat sälja vidare plaggen...

Elias och Håkan shoppar,
se påsen nere till höger, det gjorde inte vi...

Ett annat exempel på sköna, varma, härliga och genomsnälla thaiare är "mannen på bilden", en receptoionist på Lanta Hospital som agerade taxichaufför åt oss.
Han kanske inte har den hetaste moppen men den gjorde vår dag i alla fall.

Dagens ros till receptionisten på sjukhuset på Koh Lanta Old Town

Det var nämligen så att Tilde akut behövde åka till sjukhus (allt gick bra farmor och mormor) och vi släppte allt vi hade i våra händer och hoppade in i taxi för att ta oss till sjukhuset.
Vad vi inte tänkte på var att sjukhuset låg 15 km hemifrån och när väl allt var klart på sjukan hade vi inte några pengar kvar för att lösa ut Tilde eller för att ta oss hem igen.
Ingen bankomat eller taxi i sikte och 5 km till närmsta stad...
Vi ber receptionen om att få en taxi skickat till oss för att ta ut pengar men möts bara av tomma blickar, taxisystemet är inte lika utvecklat som i Sverige direkt...
Efter att ha försökt deala med andra besökare till sjukhuset utan någon framgång under någon timme kliver så till slut vår hjälte fram ur dunklet... sjukhusets receptionist!! Han förstår vår desperation (Elias måste hämtas från barnklubben också) och skjutsar mig till bankomaten på sin egna moppe. Tack! Nu kan vi lösa ut Tilde.

Därefter återstod bara att hitta någon som kunde skjutsa oss hem till huset igen. Det tog till slut den lokala ormtjusaren hand om, tack.

Skjuts hem av Lantas egen ormtjusare

Tack och heeeeeeeeeeeeeej!!